Blöjor som hållbar utveckling

"Utåt använde jag argumentet miljövänlig, men nog fanns lika delar lathet och snålhet inblandade också när jag vid barn nummer två övergick till tygblöjor. Hållbar utveckling var pekpinnen jag slog mot andra medmänniskor som inte fattat att blöjberget hotade vår miljö."

Läs mer i SR Vetenskapsradions Klotet-blogg!

Mer information om "dyblöta tygsjok" i många olika modeller (och blöthetsgrad) på pinkgreen.se!

Zenmästaren och blöjorna

I mindfulness-meditation så övar vi att vara medvetet närvarande i det vi gör. Medan jag andas in, så vet jag att jag andas in. Medan jag andas ut, så vet jag att jag andas ut. Och vi övar oss att verkligen se föremål, och se hur de hör ihop med varandra. När jag slänger ut en vissen blombukett i komposten, så kan jag se att när den förmultnar kommer den att ge liv till nya blommor. Jag ser de nya vackra blommorna redan i de vissna blommorna. Och när jag sätter en ny fräsch bukett i vasen så kan jag likaledes se de förmultnande blommorna i den. Det hör ihop, på ett vacker sätt.

Thich Nhat Hanh är en vietnamesisk poet och zenmästare som bor i exil i Plum village i Frankrike. Han lär ut medveten närvaro i vardagliga aktiviteter, och lever själv som han lär. Han diskar för diskandets skull, inte för att bli klar med den och rusa iväg till nästa aktivitet. Han praktiserar gående meditation. Och han skriver böcker - om andning, meditation och fred på jorden. I boken "Peace is every step" (kan köpas hos förlaget, adlibris, bokus eller amazon med flera) skriver han om hur medveten närvaro och mindfulness i ens eget liv är grunden för och vägen till fred på jorden och liv i samklang med naturen. Under rubriken The Art of Mindful Living (s 108) skriver han:
"When we throw a plastic disposable diaper into the garbage, we know that it takes even longer for it to become a flower, four houndred years or longer. Knowing that using these kinds of diapers is not in the direction of peace, we look for other ways to take care of our baby. Practising breathing and contemplating our body, feelings, mind, and objects of mind, we practice peace in the present moment. This is living mindfully."

Medan jag slänger en blöja i soporna, så vet jag att jag slänger en blöja i soporna.

Blöjor i soporna

Mängden sopor ökar och ökar. De senaste åren har sopmängden ökat med 2-3% per år i Europa. I OECD-länder är ökningen mellan 1980 och 2000 ca 54%. Det är dyrt att hantera sopor. 1989 kom kom EU's första direktiv på gemensam europeisk strategi för sopor, och det slog fast att prioritet nummer ett skulle vara att förebygga sopor: avfallprevention.

Totalt producerar en genomsnittlig Wien-bo runt 500 kg sopor per år (500 MSW). En baby i engångsblöjor producerar 1-2 ton (1000-2000 kg) sopor bara i blöjor under sin blöjperiod (2-3 år?). I en färsk vetenskaplig studie från Österrike (Salhofer et al, 2008), så undersökte man preventionspotentialen hos fem olika soptyper som sedan tidigare var kända som problemområden:

dryckesförpackningar, som ger 36,4 MSW (kg/invånare/år)
matavfall (endast privatpersoner), som ger 35,6 MSW (kg/invånare/år)
reklamtrycksaker, som ger 28 MSW (kg/invånare/år)
blöjor, som ger 13,3 MSW (kg/invånare/år)
evenemangsrelaterat skräp, som ger 5,5 MSW (kg/invånare/år)

Egentligen är nästan allt ovanstående sopor som kan förebyggas, men forskarna hade föresatt sig att räkna ut hur mycket man kan förebygga utan att egentligen förändra konsumtionen. Om man satsar på att 82% av dryckesförpackningarna ska vara påfyllnadsbara (pantsystem), så förebygger man 46% av de soporna (vilket motsvarar 3,3% av landets totala MSW). Mer riktad reklam bara till dem som vill ha reklam kan spara in 33% av reklamsoporna (1,8% av landets totala MSW). Byt ut t.ex. engångsglasen mot glas som går att diska och återanvända på evenemang som sporttävlingar eller konserter, så sparar man in 14% (0,2% av landets totala MSW).

Dessa siffror är inte teoretiska värden, utan faktiska värden ihopsamlade från andra studier där man försökt genomföra sådana avfallspreventioner. Siffrorna tar alltså människors lathet och okunskap i beaktande, och är en praktiskt möjlig preventionssiffra för utfallet om ett samhälle genomförde en satsning på en sån här preventionsåtgärd. Och så till blöjorna. I Österrike erbjöd man föräldrar ett bidrag på €100 om de köpte tvättbara blöjor för minst €250. Man räknade med att 10% av föräldrar till barn födda under projektåret skulle nappa på erbjudandet, vilket skulle leda till att 15% av sopflödet för blöjor förebyggdes! Av total sopmängd MSW (dvs även industrins) i Österrike motsvarar detta 0,4%. Det låter inte så mycket, men tänk på att det bara utgår från att 10% av barn födda just det året använde tygblöjor - 90% använde fortfarande engångsblöjor! I verkligheten var det så att bara 1-2% av föräldrar till barn födda år 2004 nappade på erbjudandet. Det finns en del kritik mot det Österrikiska blöj-sponsringsprojektet; man menar att de flesta föräldrar inte ens kände till att det fanns! De som tillverkar engångsblöjor däremot har stora budgetar för marknadsföring, och gör sig själva snabbt kända hos föräldrarna.

I Sverige brukar man säga att omkring 5% av barnen har tygblöjor; tillsammans förebygger vi enligt ovanstående matematik ca 7,5% av möjligt sopflöde som vårt samhälle slipper hämta, hantera, bränna eller förvara i depåer! I Finland är andelen barn som använder tvättbara blöjor mycket högre. Finland har satsat på att berätta för föräldrar om tvättbara blöjor - de ger i sitt statliga moderskapspaket en tvättbar blöja till varje nyfött barn att prova!

Referens:
Salhofer, S., Obersteiner, G., Schneider, F., & Lebersorger, S. (2008). Potentials for the prevention of municipal solid waste. Waste Management 28:245-259.

För att dra ditt strå till avfallspreventionsstacken, gå till pinkgreen.se för mer information om tvättbara blöjor.