25% av fyraåringarna och 10% av de äldre barnen (7 år och uppåt) har inte slutat kissa på natten. Du har kanske har hört att tygblöjebarn slutar med blöjor tidigare än andra barn. Det stämmer enligt de erfarenheter jag har och har tagit del av, iallafall på dagen. Nattorrhet däremot beror på fler saker än möjligheten att träna sig på att känna och kontrollera när man kissar eller inte - vi vuxna producerar nämligen inte några stora mängder urin på natten. (Läs mer tex här (obs! informationen på den sidan kommer från ett läkemedelsföretag!)) Om man inte har tillräckligt av det ämne (vasopressin) som styr minskningen av urinproduktion på natten så är man ganska chanslös, trots goda förutsättningar som tygblöjor utan stay-dry-skikt och långa, blöta övningsperioder helt utan blöja. Med ämnet handlar det bara (nästan bara) om yttre förutsättningar. Det kan också bero på ovanligt liten urinblåsa, men då har man ofta märkt av det på dagen också (ofta jättebrått på toa med många tillbud och nästan-tillbud).
Ofta rekommenderas man starkt att helt sluta med blöjor på natten. Barnet ska fatta kopplingen mellan att kissa och blött i sängen. Och så ska man absolut inte skuldbelägga barnet som kan förlora all sin självkänsla utan att man som förälder ens märker det. Läs tex vårdguiden så ser du. De skriver också att man aldrig ska banna barnet om det blir blött i sängen, men verkligen berömma det när det lyckas hålla sig torrt. Jag hoppas att du som läser också reagerar nu. Vilket barn genomskådar inte den hållningen att få beröm när det lyckas hålla sig torrt, även om ingen säger något när det (således) misslyckas och det blir blött. Då agerar ju vi vuxna som om barnet visst borde "klara av det"! Och snack om att baret kan förlora sin självkänsla utan att vi ens märker det hoppas jag är menat som en uppmaning till oss föräldrar att vara lyhörda för våra barn (och ha tålamod med lakanstvätten) snarare än skräckpropaganda.
Jag har en pojke som "har nattlig enures" (mest "har" han kul på dagarna och sover gott på nätterna), och han får varken bannor eller beröm för våthet eller torrhet. Vi har förklarat hur det funkar, att det finns saker i kroppen som måste mogna, och som man hjälper på traven genom att göra vissa saker själv (inte dricka överdrivet mycket på kvällen, kissa precis innan man lägger sig, testa att kissa på schema några veckor i sträck på dagtid etc). Så min kille får massor av beröm när han gör de här sakerna som ligger i hans makt att påverka. Och det andra, det bara är. Och vi kör perioder över flera veckor där vi bestämmer, tillsammans med vår pojke, att sova utan blöja en period (2-6veckor), för att se om vi med det som står i vår makt kan locka kroppen över gränsen att sluta kissa på natten. Och när perioden är till ända så fattar vi igen gemensamt beslut om vi ska använda blöja igen eller inte. Min pojke får själv vara med och bestämma, så att han inte tycker det är jobbigt att ha blöja fast han är stor. För det är praktiskt med blöja, och mycket gynnsamt för sömnen! Och om jag får gissa, så för hans självkänsla också. En baby som inte kan rå för att han kissar har blöja, en gammal människa dito. Varför ska vi låta vår son vakna blött flera gånger varje natt då, när alla deklarerar att kissningen inte beror på något han gör fel - då skiljer sig ju budkapet vi säger från budskapet vi förmedlar med våra handlingar? Så han sover med blöja. Med tygblöjor som blir blöta när han kissar, så han tappar inte bort den feedbacken (och därmed inlärningsmöjligheten) i nåt staydry-skikt. Men de är ändå bekväma och inte sådär kalla och otäcka som en blöt säng.
Det är svårt att hitta blöjor till barn över 3-årsåldern. Ofta får man fixa själv - här har vi använt knytblöjor klippta eller sydda i lagom storlek och som har kunnat hålla alla våra välanvända one-size inlägg på rätt ställe under en hel natt. Sedan har vi använt ullbrallor ovanpå, både handstickade och färdigköpta, och de är ofta flexibla i storlekarna och töjer ut sig även till riktigt stora barn med välstoppade nattblöjor!